Jag älskar att bo i Sverige. Jag är en av dom få som är så himla nöjd med att vara hemma. Jag vill inte resa, vill inte lämna allt och flytta till Stockholm, eller varför inte New York? Jag är så svensk man kan bli, tror jag, både på gott och ont.
Jag gillar nästan bara husmanskost, jag ser väldigt nordisk ut, jag är konflikträdd, jag är mesig, jag vill helst inte veta vad som finns utanför min ytterdörr, jag vill inte upptäcka hela världen. Jag är nöjd på ett sätt som även rymmer lite vemod och sorg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar