Planet Earth

Helvärt att kolla på såhär mitt i natten!

Magiskt! Fantastiskt! Vackert.

Godnatt!

Nej, det finns inga monster under sängen
Bara en tomhet som äter upp dig då du ligger ensam i din säng
En tomhet som bara knackar på för att säga att den finns
Och som lämnar dig kvar med hopplösheten som viskar illvilliga ord i ditt öra
Som gör att du inte kan somna

Jävligt vemodigt nu, alltså!

jag söker desperat efter något nytt, men det finns inget att finna.
så jävla ironiskt, jag drunkar i världshistoriens grundaste och minsta damm.
men allt är så kallt och jag är likadan.
världen är inte gjorda för såna som mig, oss som bara drömmer.
flyr iväg nu ett tag, men det är bara ett tillfälligt tillstånd.
inget håller förevigt, inte ens kärlek, inte ens hat.

(Hittade mer gammal! Stämmer även det)

It hurts with every heartbeat

Jag förlorar någonting jag aldrig ägde
Jag saknar någonting jag aldrig ens borde ha drömt om
Men är man dum och naiv får man skylla sig själv
För man borde ha lärt sig vid det här laget
Hur skör man egentligen är
Hur lätt det är för någon av plocka sönder en - bit för bit
Och att en vacker dröm kan raseras på ett ögonblick

(Gammalt, men ikväll kände jag att det stämde ändå)

Som en sten i mitt bröst

Jag har tänkt mycket på det här med skuld. Hur mycket kan man ta på sig skulden för, egentligen? Hur mycket kan man ha dåligt samvete över innan man går sönder? Ibland känns det som att jag har dåligt samvete för allt. Man räcker ju aldrig till, hur man än sträcker på sig. Man kan helt enkelt inte prioritera allt samtidigt, man kan inte vara på två platser samtidigt, och det måste man väl acceptera. Jag antar att jag HAR accepterat det. Jag vet det ju, men ändå... det hindrar mig inte från att konstant få den där klumpen fastän jag vet att jag egentligen inte gjort något fel.

Ni kanske tycker att allt detta låter väldigt... vagt, så jag ska ge ett exempel:
Nu ikväll vann jag två biljetter till en Lars Winnerbäck-konsert. Jag, som älskar "Lasse", blev självklart väldigt glad över det, men då jag berättar det för mamsen och papsen skämtar mamma och säger att "ja, då får väl lov att ta med dig någon av oss om du vill ha skjuts" (konserten är i Umeå). Hon menade inget med det, men jag fick direkt dåligt samvete för om jag inte tar med mig henne. Min mor tycker om Lars Winnerbäck. Och hon skulle ju faktiskt vara tvungen att skjutsa och hämta mig. Så då tänker jag "visst, jag kan fara med mamma". Men jag vill ju ändå åka med en vän! Då får jag dåligt samvete över att jag inte vill fara med mamma. Vill inte säga det till henne.

Men! Jag hinner knappt tänka klart detta innan pappa säger "men jag då? får inte jag följa med?". I och för sig är även detta på skämt, men jag får dåligt samvete över det också. Ska jag behöva välja mellan mamma och pappa?

Ja, ni förstår! Det är fanimig inte lätt.

Sen bara avslutningsvis vill jag bara inflika att det hemskaste är att se gamla människor som är ensamma på stan. Eller, speciellt då dom äter ensamma. Det känns som en kniv i hjärtat på mig! (Och lite så är det för att jag är så himla rädd för att bli den där gamla människan som är helt övergiven.) Genast tänker jag mig att deras make/maka har dött för några år sedan och att dom nu är helt ensamma i sitt hus som dom knappt orkar sköta om länge. Och ungarna har flyttat till andra städer och dom får aldrig träffa sina barnbarn. Samtidigt som jag bara vill gå fram och ge den här personen en kram så får jag dåligt samvete för att jag så sällan träffar mina egna mor- och farföräldrar.

Så nä, det finns bara en lösning: jag får åka ensam på den där jävla konserten och när jag blir vuxen tänker jag inte flytta till en annan stad och så ska jag hälsa på mina föräldrar en gång i veckan!

Miserabelt, patetiskt, fantastiskt!

DU
ÄR
ALLT.
DU
ÄR
INGET 
ALLS.

Nu spelar det ingen roll längre hur det går.
Jag älskar dig ändå.
Dummare får man leta efter.
Men du har ju redan hittat mig.

Klassiker

Åh, vad jag älskar Greys! Så bra! Och ja, jag gråter till det här...

Graceland

Åh, vad jag vill dit. Graceland, för er som inte ser det. Graceland var Elvis hus, för er som inte visste det. Jag vill, jag vill, jag vill! Sen då när man ändå är i USA kan man ju svänga förbi på Harry Potter-land. Tur att det bara är 110 mil mellan Mempis och Orlando...

It's worth it

Det verkar ju inte spela någon roll vad man gör
Förut brast mitt hjärta av sorg
Men nu är jag så glad
Att det känns som om hjärtat kommer gå itu

Vad är det här, egentligen!?

♥

Dagens finaste:

"Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig."


- John Donne

Sweden

Jag älskar att bo i Sverige. Jag är en av dom få som är så himla nöjd med att vara hemma. Jag vill inte resa, vill inte lämna allt och flytta till Stockholm, eller varför inte New York? Jag är så svensk man kan bli, tror jag, både på gott och ont.

Jag gillar nästan bara husmanskost, jag ser väldigt nordisk ut, jag är konflikträdd, jag är mesig, jag vill helst inte veta vad som finns utanför min ytterdörr, jag vill inte upptäcka hela världen. Jag är nöjd på ett sätt som även rymmer lite vemod och sorg.

I am sailing, I am sailing!

Jag har köpt en jättefin och jättenorrländsk ring. Väldigt stilig!

Jag har även köpt sockar. Söta, va? Jag älskar sailor-tema överlag!

Just nu är jag så sugen på en tatuering så att det inte klokt.

Ett ankare på underarmen. Hujeda mig så snyggt!

When you're too in love to let it go

Även om jag kunde beskriva exakt hur jag känner just nu
Så skulle det ju ändå inte bli bra
Så vi skippar det, va?

I just need you now

Rejected love

The knife of love cut through my chest
For me it was another failure stored in my soul

And love is blind and sometimes a fool
It can be oh, so kind, and just as cruel

Save my soul, save my soul
Save my soul, save my soul

You gotta save my soul

♥

Tydligen kan jag bara citera låttexter... men det är ju fint det med!

Brooklyn Sun

Come, come, come back soon

I'd trade away the stars and moon

If you came, came, came back soon

My darker days, would all be done

 ♥♥♥

Klicka här! Gör det ba. Du vet att du vill.

I'm not who I used to be

And I have learned
That even landlocked lovers yearn
For the sea like navymen

I won't mind

Idag är en så otroligt seg dag. Och jag kan inte ens skriva något vettigt längre. Allt blir bara bakvänt och konstigt och bajs. Men å andra sidan så är jag ovanligt glad dessa dagar.

Jag tror faktiskt att det har ett samband. En natt då jag var synnerligen ledsen skrev jag 6 dikter. 6. Nu är jag glad och skriver inget alls. Så man får väl se det positivt!

Men jag ska försöka bli bättre på att uppdatera lite här. Fastän ingen läser? Äh, det här är ändå för min skull. Och jag älskar att ni använder reaktionsknapparna! Keep it going!

I said: